Förklara begrepp på flera språk

Är lite sen på bollen med detta inlägg med i Februari lanserade Inläsningstjänst sin nya satsning Begreppa. Det är en serie med korta filmer som förklarar olika begrepp eller fenomen på svenska men även på språken arabiska, somaliska, dari, tigrinja och engelska. Man kan välja att lyssna på ett språk och få undertexter på ett annat. Till varje film hör också en ordlista som går att få översatt.

Inläsningstjänst har utgått ifrån de ämnen som man lär ut i årskurs 7-9. Exempel på filmer är bland annat: ”Så styrs Sverige”, ”Hur är en atom uppbyggd?”, ”Vad menas med växthuseffekten?” och mycket annat. Fler filmer kommer att komma.

Det är kanske lätt att glömma bort Inläsningstjänst, men det här är väl värt en titt. Extra bra är det att alla lärare och elever i skolor i Varberg redan har ett inlogg! Läs mer om det här.


/Sofia Mattsson

Annonser

Arbeta källkritiskt med bilder

51Q-i-xERSLNu var det ganska längesedan vi fick den här boken till jobbet, men en dag förra terminen låg den bara där. Last Night in Sweden är boken som kom till som ett svar på Trumps uttalande som beskrev Sverige som ett land i kris, och som innehåller ca 80 bilder tagna en helt vanlig dag i Sverige. Hur tror ni att det ser ut? Jag hade nog en ganska förutfattad bild, men att se bilderna fick mig verkligen att tänka till hur mycket livet kan skilja sig åt trots att man bor i samma land.

Med stöd av Postkodlotteriet har stiftelsen Expressions of Humankind skickat ut den till Sveriges alla högstadie- och gymnasieskolor. Samt lanserat en ny sajt: vadvisarbilden.se. Vadvisarbilden innehåller dels några tester där man får gissa vad olika bilder föreställer. Dels lärarmaterial om hur man kan jobba med bilderna i klassrummet.

Det känns ju som att det ligger helt rätt i tiden med tanke på skolinspektionens senaste rapport (mer om den i ett senare inlägg). Där konstateras det att mer undervisning behövs om hur man tolkar bild och rörlig bild källkritiskt. Dessa medier används allt mer och därför är det viktigt att få öva sig i att tolka och analysera det källkritiskt. För den som vill börja direkt så kommer här några ytterligare tips:

Statens medieråd har mycket material och lärarhandledningar fritt tillgängligt på sin hemsida. De behandlar bland annat propaganda, hur genus porträtteras i bild med mera.

För den som vill arbeta med detta i de lägre årskurserna kan hitta bra material på Mediekompassen, bland annat lektionstipset Bilder som berör.

Vill man istället ha konkreta verktyg för hur man granskar bilder på nätet kan man läsa Lotta Holmströms artikel från Lärarnas tidning som skrevs i samarbete med Viralgranskaren och också länkar till deras steg för steg-video. Den hittar du här.

Hoppas det kan bidra till lite inspiration!

/Sofia Mattsson

Stäng av skärmen och läs en bok!

Den här uppmaningen kommer från två gymnasieelever som tröttnat på att alltför ofta se småbarnsföräldrar upptagna med skärmar istället för att ägna sig åt sina barn. I ett inslag från den 7 februari i år har SVT uppmärksammat eleverna Wiktoria Jaszczuk och Linn Nevrin. I ett påverkansprojekt i skolan har de gjort en kortfilm som heter Stäng av skärmen och läs en bok. Anledningen till att de ville göra filmen var att de märkt, dels hos sig själva men också hört av kompisar att de ibland upplevde det som jobbigt att läsa. De insåg att det är viktigt att börja läsa tidigt för att det ska gå lättare när man blir äldre. Som ett resultat av projektarbetet började de själva läsa högt för barn på fritids vilket gav en mycket positiv respons.

Det är förstås inget nytt att det är viktigt med högläsning. Från den 1 juli 2019 ska högläsning ingå i skolans läroplan. I läroplanen står det att man i undervisningen ska lägga vikt på att läsa, samtala och dramatisera texterna man läser. Att läsmiljön är viktig och att det ska finnas ett stort utbud av böcker på skolan nämns också. Att skolans bibliotek har ändamålsenliga lokaler och är bemannat av en utbildad bibliotekarie kommer förstås att bli ännu viktigare framöver.

Men det är minst lika viktigt att vi läser med våra barn hemma. Att byta skärmtid mot lästid ger varaktigt resultat inte bara för språk, läs- och skrivutveckling utan ger även positiva hälsoeffekter.

Svenska Dagbladet redovisar i en artikel från 23 april 2018 resultatet från en stor studie med namnet Video Interaction Project. Studien gjordes på 675 familjer och man har följt barnen från 0-5 år. I de familjer där man läste godnattsagor med barnen kunde man tydligt se att risken för koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet minskat betydligt jämfört med kontrollgruppen och att de positiva effekterna fanns kvar ända upp i skolåldern.

Barnens biblioteks hemsida finns massor av bra tips på vad man ska tänka på när man läser högt men också tips på bra högläsningsböcker. Sist men inte minst, se den härliga filmen från Göteborgs Stadsbibliotek som heter Vet du om att du kan förändra ditt barns liv

Harriet Runevad

Och vinnarna är……

Två uppmärksammade litteraturpriser har delats ut helt nyligen, Augustpriset och Barnradions bokpris. Augustpriset, som uppkallats efter August Strindberg, instiftades 1989 av Svenska förläggarföreningen. Augustpriset är ett mycket prestigefyllt pris och är ett sätt att säkra kvaliteten på litteratur som ges ut i Sverige. 1994 instiftades även Lilla Augustpriset. Lilla Augustpriset vänder sig till ungdomar mellan 16-20 år. Syftet med priset är att öka ungdomars intresse för att läsa och att skriva egen litteratur.

Barnradions bokpris instiftades 2010 av Sveriges Radio och Utbildningsradion. Juryn består av barn mellan 9-12 år. Juryn väljer ut fem böcker som de läser och sedan diskuterar i en programserie i radio.  Det bästa med priset är att det är barnen själva som väljer och att man kan följa deras diskussioner och resonemang i programmen. Dessa lärorika och roliga samtal kan förstås laddas ner så man kan lyssna och diskutera när man vill.

183215_29701012_o_1  Årets vinnare av Augustpriset i kategorin ”Årets bästa barn- och ungdomsbok” är Gropen av Emma Adbåge. Gropen handlar om en plats, gropen, som barnen älskar att leka i men som de vuxna inte gillar. De vuxna försöker på alla sätt att få barnen att göra något annat men barnen ser till att få som de vill iallafall. Härlig bilderbok för barn 3-6 år som är skriven och illustrerad av Emma Adbåge. Emma Adbåge är en mycket produktiv författare och illustratör och har varit nominerad till Augustpriset flera gånger tidigare.

171887_29706406_o_1Barnradions pris gick till Comedy queen av Jenny Jägerfeld. Jenny, som även är psykolog,  har skrivit flera romaner tidigare och i Comedy queen blandar hon ett mycket allvarligt ämne med humor. Huvudpersonen Sashas mamma har precis begått självmord och vi får följa Sasha på hennes svåra väg framåt. För fram ska hon. Med en blandning av humor och allvar beskriver Jenny Jägerfeld hur Sasha bestämmer sig för att lyckas och hennes mål är att bli en Comedy queen. Passar för läsare från 9 år.

Harriet Runevad

Förskolebarnens litteraturpris

I samband med årets bokmässa kommer Inläsningstjänst, ILT att i samarbete med bokförlagen Alfabeta, Alvina, Berghs, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur, Nypon, Opal och stiftelsen Friends att instifta ett helt nytt pris som kallas Förskolebarnens litteraturpris. Inläsningstjänst, ILT, är ett utbildningsföretag som specialiserat sig på specialpedagogiska verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att få en likvärdig utbildning.

Anledningen till priset är att man vill öka barnens intresse för böcker och lyfta fram betydelsen av de yngre barnens läsning. Forskning visar att ju tidigare och ju mer man läser för barnen desto bättre språkförståelse och större ordförråd får barnen vilket leder till bättre skolresultat. I den reviderade läroplanen för förskolan som tillkännagavs i augusti i år betonas särskilt vikten av högläsning och tidig introduktion av böcker.

Ett 30-tal böcker har valts ut efter olika kriterier som genre, läsålder och ämnen. Man vill att utbudet ska vara av bra kvalitet och så brett och varierat som möjligt. Urvalet har gjorts i samråd mellan en barnbibliotekarie och förskolelärare.

Juryn består av läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagogen Agneta Edwards, representanter från de olika förlagen och Alexandra Blomberg från ILT.

Det finns möjlighet att få tillgång till ILT Inläsningstjänsts digitala bilderbokstjänst Polyglutt (där alla boktitlar finns) i 30 dagar för att använda i sin förskoleverksamhet på biblioteken. Klicka här för att komma till anmälningsformuläret.

Priset ska delas ut på förskolans dag den 17 maj 2019.

Mer information om priset och vilka böcker man kan rösta på finns på ILT:s hemsida

Harriet Runevad

 

 

Ny bokserie om källkritik

 

9789163899102Den välkände barnboksförfattaren Martin Widmark och journalisten och nationelle samordnaren för biblioteksstrategin Erik Fichtelius har gemensamt börjat skriva på en ny bokserie som heter Scoopet. Böckerna vänder sig främst till elever på mellanstadiet och handlar om källkritik. Inte så kul kanske du tänker men faktum är Martin och Erik faktiskt har skrivit en riktigt bra historia som är både lättläst och rolig men som ändå för fram sitt budskap. Källkritik är inget enkelt ämne. Att sortera och värdera information samtidigt som flödet av medier bara ökar ställer numera stora krav på alla internetanvändare.

Boken, som heter, Förstörda bevis handlar om elvaåringarna Hugo och Maryam som blir förtvivlade när de får veta att biblioteket på deras skola måste stänga för att skolan ska spara pengar. Det är kommunalrådet Kurt Rydén som bestämt detta och när barnen protesterar och samlar in namnunderskrifter som de överlämnar till honom blir de utslängda från kommunhuset. Som om detta inte vore nog får de dessutom syn på att Rydén strimlar namnlistorna i dokumentförstöraren.

Efter denna orättvisa behandling bestämmer sig barnen för att starta en nättidning som de kallar Scoopet. Syftet med tidningen är förstås att få politikerna att ändra beslutet och att bibliotekarien ska få jobbet tillbaka. När de ska börja skriva inser de att det är viktigt att det de skriver är sant. Av Johanna, elev i femman, och sin lärare Christina får de hjälp att starta tidningen och lära sig att det är skillnad på nyheter och åsikter. Författarna framför på ett bra och lättförståeligt sätt vikten av att kunna visa att nyheten är sann och kan verifieras med trovärdiga källor.

I slutet av boken finns länkar till Statens medieråd och Mediekompass. Båda vänder sig speciellt till barn och unga men har olika uppdrag. Statens medieråd följer medieutvecklingen och ger råd och vägledning om medier. De har även ett digitalt utbildningsmaterial som heter MIK för mig som riktar sig till unga internetanvändare. För de allra minsta finns Nosa på nätet – ett utbildningsmaterial som består av enkla och roliga övningar och sagoboken Superundersökarna.

Mediekompass, som drivs av flera stora svenska medieföretag och TU – medier i Sverige (tidningsutgivarna) vänder sig främst till pedagoger. På Mediekompass finns förutom lektionstips också en skrivarskola där man lär sig att skriva artiklar och nutidskryss.

Hugo och Maryam lär sig mycket om nyheter och källkritik under tiden som de kämpar för sitt bibliotek. Hur historien slutar? Ja det får ni läsa själva. En fortsättning på boken är redan klar och jag ser fram emot att läsa den och lära mig mer om källkritik.

Harriet Runevad

 

Nytt om skolbibliotek

Från 1 juli 2018 träder flera lagförändringar i kraft som rör skolans läroplaner. Till exempel har rektors ansvar för skolbiblioteken gjorts tydligare. Sedan tidigare är det lag på att det ska finnas ett skolbibliotek på varje skola. Men lagen är luddig och kan tolkas ganska fritt.

Skolorna ska användas som en pedagogisk del i undervisningen och för att klara det krävs det att biblioteken är bemannade av fackutbildad personal, en bibliotekarie. Hur biblioteken ser ut och hur de bemannas skiljer sig dock mycket åt i olika delar av landet. Det finns mycket kvar att jobba på. Faktum är att nästan hälften av alla i elever i Sverige inte har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

2017 sammanställde Cecilia Gärdén en forskningsöversikt där hon bland annat kan konstatera att skolbiblioteken gör skillnad när det gäller elevernas skolresultat och att ett bra samarbete mellan skolans pedagoger och bibliotekarien enbart är positiv. Även Läsdelegationens betänkande, Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället, som lämnades in i slutet av juni fastställer samma sak och menar att det är nödvändigt att bemanna skolbiblioteken och att lärare och bibliotekarier samarbetar eftersom deras olika kompetenser hjälper eleverna att prestera bättre.Läsdelegationens förslag är att alla skolbibliotek bemannas, att folkbiblioteken får resurser till fler läsfrämjande åtgärder och att en satsning på små barns språkutveckling görs genom samarbete med BVC, förskolor och folkbiblioteken. En del av detta görs redan men det behövs fler insatser.

Hur ser då skolbiblioteken ut i vår egen kommun? Alla skolbibliotek är bemannade med 25% bibliotekarietjänst vilket ger oss möjlighet att ha en vettig utlåningsverksamhet men mer tid behövs för läsfrämjande arbete. Tyvärr har vi på senare tid i Varbergs kommun även märkt av en tydlig trend. Varje gång man behöver en extra lokal så är det biblioteket som ska flytta, ofta till mindre och sämre lokaler. Det finns naturligtvis tungt vägande skäl till detta men biblioteket borde värderas högre när man planerar för skolans verksamhet. I dagsläget är det flera skolbibliotek som måste flyttas eller packas ihop och man söker provisoriska lösningar som oftast är ganska dåliga.

Alla är överens om att biblioteken är viktiga och all forskning visar också på att bibliotekens verksamhet gör skillnad.  Ändå väljer skolans ledare ofta bort biblioteken. I den bästa av världar ska biblioteket ha en central plats i skolan och vara bemannad av en utbildad bibliotekarie. Det ska finnas tid för samarbete och planering mellan bibliotekarien och skolans pedagoger där det gemensamma målet är att öka elevernas prestationer. Eleverna ska ha god tillgång till böcker och tillräckligt med tid för att kunna djupdyka i böckernas värld. Vinsterna är många, inte bara för läsutveckling och skolresultat, utan också för att skapa förståelse för vår omvärld och andra människors levnadsvillkor. Sist men inte minst den underbara känslan av att få ta del av ett spännande, roligt eller sorgligt äventyr. Det är inte rätt av oss vuxna att neka våra barn detta…

Harriet Runevad