Sommarlovet närmar sig …

… och då kanske många av er funderar över smarta sätt att hålla igång elevernas läsning trots ledigheten. Men hur gör man? Här kommer två tips:

Legilexi är en stiftelse med målet att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet. De driver en sajt med bland annat lite olika läsövningar, och har även lite olika lovprojekt. På sidan jagharläst.se kan elever recensera böcker de läst under sommaren genom enkla digitala formulär och skicka som e-post till sin lärare. Dels som en kul grej, men också för att kunna vinna upp till 3000 kr i presentkort på böcker till sin klass! Läs mer här.

Om man inte vill få massa mejl under sommaren så kan man ändå tipsa om sommarläsning på Varbergs bibliotek med filialer. Det är en tävling för barn mellan 6 och 18, som går till så här:

• Låna fem böcker på biblioteket.
• När du läst böckerna, fyll i läslistan. Denna kan du hämta på ditt bibliotek eller hämta här.
• Lämna in listan på något av biblioteken i Varberg så är du med i utlottningen av 20 bokpaket!
• Senaste inlämningsdag är 31 augusti.
• Du får läsa vilka böcker du vill, även ljudböcker och faktaböcker, men lämna bara in en lista.

Här kan du läsa mer, eller fråga på närmsta bibliotek. Glöm inte bort att läsa själv också 🙂

Sofia Mattsson

Annonser

Spelifiering

cec584e1-82de-4a01-9b35-99f67cb1ab2c

Spelifiering är ett begrepp som skapats av Tobias Gard. På en föreläsning fick två av mina kollegor ta del av hans kunskaper.Tobias är skolbibliotekarie på två skolbibliotek i Trollhättans kommun. Han brinner verkligen för läsning och han vill att alla elever ska förstå läsningens betydelse. För att uppnå detta använder han olika digitala redskap som smartboards, poddar och spel för att skapa nya sätt att undervisa i läsförståelse.

Tobias ser boksamtalen som en skattjakt. Han menar att det viktigaste verktyget för att skapa läsförståelse är att diskutera kring det eleven läst. Det är först när man pratar om det man läst som texten kan få ett innehåll. Han gör enkla spel som går ut på att lösa ett problem eller svara på frågor till böckerna han läser.

Han börjar lektionen med att förklara ord och uttryck som han tror är svåra för eleverna att förstå. Sedan läser han högt ur boken och därefter spelar de spelet. För att klara frågorna måste de diskutera vad läst och försöka komma fram till lösningen som till exempel kan vara ett lösenord för att öppna en port. På så sätt kommer man vidare i boken.

Eleverna älskar högläsningen och spelen och läsundervisningen blir precis så lustfylld och spännande som Tobias vill att den ska vara. Han ser positiva resultat och att i stort sett alla elever han jobbar med lär sig att diskutera texter de läst. Dessutom har han märkt att intresset för att läsa och låna böcker har ökat.

Mina kollegor som lyssnat på Tobias var mycket entusiastiska efter föreläsningen och själv blir jag mycket inspirerad och sugen på att prova att göra egna spel framöver.

För den som vågar har Tobias en podcast som heter Död mans pod där han läser skräckhistorier. Mer om Tobias Gard finns här. Har har även en egen facebooksida.

Harriet Runevad

 

Sbi:s Bokprovning 2018

Så var det åter dags för Svenska barnboksinstitutets (Sbi) årliga Bokprovning. I Bokprovningen granskar Sbi den utgivning av barn- och ungdomsböcker som kom under 2017. Det görs ingen bedömning av böckernas kvalitet, vill man ha det får man vända sig till recensioner i dagstidningar eller annat. I Bokprovningen vill man se till hela utgivningen och bredden i den, bl.a. kunna lyfta fram om det finns trender bland böckerna som skrivs för barn och ungdom.

 

Under 2017 gavs det ut 2 532 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Föregående år gavs det ut 2 414 titlar. Ökningen ligger på ca 5 % från föregående år. Vad är det som gör att utgivningen inom barn- och ungdomslitteratur fortsätter öka? En av de främsta orsakerna genom åren är den tekniska utvecklingen som ger möjligheter till många nya utgivare. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker stiger också och det kan troligtvis kopplas till PISA-rapporten som kom 2012, vilket har fört med sig ett förnyat intresse för barns läsning.

 

Under 2016 var det inkludering som var trenden bland böckernas innehåll. Tendenserna för 2017 gäller fortfarande inkludering kopplat till de aktuella samhälleliga problem och idéer som vi har runt omkring oss i det dagliga livet. Det övergripande temat är att litteraturen för barn och ungdom handlar om hur den förhåller sig till och uttalar sig om vår egen tid på olika sätt. De motiv som dyker upp i böckerna är politik och främlingsfientlighet, aktivism och veganism, sexualitet och könsuttryck, nättrakasserier och sexuella övergrepp. Engagemanget för samhället speglas på ett tydligt och aktuellt sätt, där det många gånger uppmuntras till ett inkluderande synsätt och att majoritetsnormen utmanas. Det finns en vilja bland författarna att ifrågasätta och peka på sådant som de vill förändra i samhället.

 

Det har även visat sig att skogen har en central roll i många av böckernas handling, både som plats och som symbol. Den kan stå som symbol för självförverkligande, läkning, förändring och att ta steget in i vuxenvärlden, men den kan även fungera som ett hot där människan har gjort slut på jordens resurser.

 

Andra saker man kan läsa om i rapporten är att den svenska utgivningen är den som dominerar. Översättningarna kommer mer och mer från den västerländska delen av världen och den geografiska spridningen varifrån översättningarna kommer ifrån fortsätter att minska. De kategorier som ökar, förutom bilderböckerna, är faktaböcker, mellanåldersböcker och dramatik.

 

Till slut nämner jag även att det är de kvinnliga upphovspersonerna som är i majoritet, vilket det har varit under ett par år. Detta gäller speciellt ungdomsböckerna där även huvudpersonerna oftast är kvinnliga.

 

Är man intresserad av att läsa mer om bl.a. olika kategorier och statistik så hittar man hela rapporten här!

 

Christina Viklund

Källkritikens dag

Idag 13e mars uppmärksammar vi källkritikens dag för andra året i rad! Det är Viralgranskaren, en avdelning på tidningen Metro, som instiftat dagen för att uppmärksamma oss på hur vi kan vara källkritiska på nätet.

Dagen kommer firas med föreläsningar, frågestunder och panelsamtal på kulturhuset i Stockholm. För skolklasser och allmänheten. Men för dem som inte kan ta sig förbi där kommer allt att filmas och finnas på Lilla viralgranskaren. Det handlar bland annat om vilka myter som sprids om Sverige utomlands, hur man slår hål på konspirationsteorier med mera. Mer information om dagens program hittar du här.

Vill även tipsa om lilla Viralgranskaren av det skälet att här finns lektionstips med lärarhandledning, samt en mängd guider i hur man bland annat faktagranskar bilder och videos.

Avslutar med denna video, tröttnar aldrig på den!

 

Sofia Mattsson

Bokprovning Åk 3 på Mariedal

20180213_122528816_iOS

Smaken är som bekant delad och att välja bok kan ibland uppfattas som ett stort och hinder för eleverna att komma förbi. De senaste veckorna har jag därför provat att ha bokprovningar med eleverna i åk 3. Det finns förstås flera sätt att ge eleverna inspiration och att ha regelbundna bokprovningar är ett av dem.

Syftet med bokprovning är att försöka träna eleverna på att inte döma en bok enbart på hur framsidan ser ut. Övningen går till så att eleverna, som sitter i smågrupper, får en hög med böcker framför sig och ett kort frågeformulär. Böckerna är slumpvis utvalda av mig men de flesta är sådana som de förmodligen inte skulle valt i vanliga fall.

Provningen börjar med att man tittar på framsidan och därefter svarar på frågan om de gillar framsidan. Därefter läser de bokens baksida och markerar i formuläret om de gillar boken eller inte. Slutligen läser de 2 till 3 sidor i boken och bestämmer sedan de om de vill läsa boken eller inte. De ska även helt kort skriva ner varför eller varför inte de vill läsa boken.

Övningen uppfattades som ganska enkel av eleverna och jag är imponerad av att de verkligen gav böckerna en chans. Det var också ganska många av eleverna som valde att låna av de böcker de provat. Jag fick även intrycket av att de tyckte att det var skönt att få läsa i lugn och ro då tiden i biblioteket när de ska låna ibland är knapp.

Jag tycker att bokprovning är ett bra sätt för eleverna att lära sig välja en bok som passar just för dem. Då är chansen mycket större att de gillar boken de valt och att de fortsätter att läsa då de förhoppningsvis upptäckt vilken typ av böcker som tilltalar dem mest eller att dem till och med upptäcker en ny genre.

Harriet Runevad

 

Tips från Internetstiftelsen

Internetstiftelsen i Sverige, http://www.iis.se, är en oberoende organisation som arbetar för en positiv utveckling av internet. På digitala lektioner finns mängder av tips man kan använda sig av som pedagog eller skolbibliotekarie när det gäller bl.a. källkritik, algoritmer och hur man granskar kändisar på nätet! I dagarna tillkom det 14 nya lektioner. Det finns färdigt lektionsmaterial som man kan använda sig av i klassrummet/skolbiblioteket eller som hjälp när man förbereder sina lektioner. Allt material är framtaget av verksamma pedagoger och lektionerna är kopplade till den reviderade läroplanen.

Christina Viklund

Börja läsa hylla klass FB Mariedalsskolan

I klass FB på Mariedalsskolan har lärarna Anna-Lena och Cecilia tillsammans med eleverna skapat en läshörna för barnen i klassrummet. Syftet är dels att väcka läslust och inspirera barnen att läsa hemma med någon men också att visa att läsning är mer än bara böckerna och att man tillsammans kan ha en mysig stund då man pratar om vad man läst.

Hörnan har en skön soffa med och en bokhylla med böcker intill. Till hörnan hör också gosedjuret Kivi. Varje vecka får kivifågeln plus två böcker som barnet valt följa med hem. Kiviböckerna är små korta lättlästa böcker. Tanken är att barnet ska läsa böckerna med någon hemma och skriva ner helt kort i en anteckningsbok vad de handlar om och vad de tyckte om dem.

Försöket har slagit väl ut och Anna-Lena och Cecilia märker att barnens intresse för böcker och läsning har ökat. De hoppas på att det blir en god vana att man läser  tillsammans hemma även i fortsättningen. I början av varje läsår uppmanar de föräldrarna att läsa högt med barnen och de informerar även om forskning som visar att tio minuters läsning per dag ger barnet ett mycket större ordförråd än om man inte läser och som de förstås har nytta av hela livet.

Den här lika enkla som geniala idén har även spridit sig till fler klasser på skolan och förhoppningsvis kommer intresset för böcker och läsning att öka.

Titta även gärna på den bedårande filmen nedan från Göteborgs stadsbibliotek!

Harriet Runevad