Läsupplevelse och bildning

Det skrivs mycket om läsning och om hur vi vuxna på bästa sätt lär våra barn att läsa och uppleva den som lustfylld. Alla som älskar att läsa vet att läsning är starkt förknippad med känslor och att det är fantastiskt att kunna läsa och leva sig in i en berättelse. Nu är det också vetenskapligt undersökt. Djamila Fatheddine konstaterar i sin doktorsavhandling Den kroppsliga läsningen – bildningsperspektiv på litteraturundervisning att läslust skapas genom kroppsliga förnimmelser.

Djamila Fatheddine ville undersöka om grundskolans styrdokument stämmer överens med hur barn skapar läsidentitet. Studien består av fyra olika delstudier där hon undersöker barns läsning ur olika perspektiv med fokus på den kroppsliga upplevelsen. Om man kan leva sig in i en berättelse kan förståelsen för omvärlden ökas. Flera av eleverna hon intervjuat säger också att läsplatsen ofta är en förutsättning för att läsupplevelsen ska bli bra.  Därför är det viktigt att det finns bekväma läsplatser i skolan som tilltalar barnen.  I avhandlingen framgår det också att vi vuxna har en viktig roll genom att vara bra förebilder och visa att vi uppskattar att läsa.

Djamila menar i sin avhandling att styrdokument och strategier förstås behövs men att fokus mot det formella i texterna tagit överhand och att man ofta glömmer bort elevernas läsupplevelse. Kanske beror det på de larmrapporter som kommit de senaste åren men också att det är lättare att mäta kunskapen i hur man tolkar strukturer i texter än den känslomässiga tolkningen.

Fokus på läsupplevelsen är nödvändigt och måste finnas med för att barnen ska kunna ta till sig texter, förstå dem och bilda sig en uppfattning om omvärlden. Att få berätta om det man läst utan krav på att analysera texten kan vara befriande men också utvecklande och en väg till bildning.

Förhoppningsvis kan man med enkla medel skapa bra miljöer som inbjuder till läsning. Om man dessutom är medveten om sambandet mellan upplevelser och bildning borde ommöbleringen i klassrummen gå lättare. Sist men inte minst, vi måste själva visa att vi älskar att läsa!

Här kan du läsa Djamilas doktorsavhandling i sin helhet

Harriet Runevad

Annonser

Kolla din verksamhet – verktyg för skolbibliotek

Inför skolstarten tänkte jag bjuda på ett tips som jag fått av en kollega. På skolinspektionens hemsida finns ett verktyg som mäter hur skolbiblioteket används på just din skola. Verktyget heter Kolla din verksamhet och består av tolv frågor som enkelt besvaras med ett kryss för något av de tre alternativ som stämmer in bäst på din skola. Vid varje fråga finns dessutom en kommentar om den aktuella frågan av Ann Wide. Man kan också lägga till egna anteckningar.

Efter att alla frågor besvarats får man en sammanställning av resultatet. Egna anteckningar gör det lättare att se vad som behöver förändras eller förbättras. Jag tycker att det här verktyget, som är tydligt och enkelt att göra, är bra att använda som ett underlag när man diskuterar hur skolbiblioteket kan anpassas och användas på bästa sätt i skolan. På många skolor är skolbibliotekariens tid mycket begränsad och det här verktyget kan vara ett sätt att på ett tydligt sätt se var man bäst lägger resurserna.

Harriet Runevad

Förklara begrepp på flera språk

Är lite sen på bollen med detta inlägg med i Februari lanserade Inläsningstjänst sin nya satsning Begreppa. Det är en serie med korta filmer som förklarar olika begrepp eller fenomen på svenska men även på språken arabiska, somaliska, dari, tigrinja och engelska. Man kan välja att lyssna på ett språk och få undertexter på ett annat. Till varje film hör också en ordlista som går att få översatt.

Inläsningstjänst har utgått ifrån de ämnen som man lär ut i årskurs 7-9. Exempel på filmer är bland annat: ”Så styrs Sverige”, ”Hur är en atom uppbyggd?”, ”Vad menas med växthuseffekten?” och mycket annat. Fler filmer kommer att komma.

Det är kanske lätt att glömma bort Inläsningstjänst, men det här är väl värt en titt. Extra bra är det att alla lärare och elever i skolor i Varberg redan har ett inlogg! Läs mer om det här.


/Sofia Mattsson

Arbeta källkritiskt med bilder

51Q-i-xERSLNu var det ganska längesedan vi fick den här boken till jobbet, men en dag förra terminen låg den bara där. Last Night in Sweden är boken som kom till som ett svar på Trumps uttalande som beskrev Sverige som ett land i kris, och som innehåller ca 80 bilder tagna en helt vanlig dag i Sverige. Hur tror ni att det ser ut? Jag hade nog en ganska förutfattad bild, men att se bilderna fick mig verkligen att tänka till hur mycket livet kan skilja sig åt trots att man bor i samma land.

Med stöd av Postkodlotteriet har stiftelsen Expressions of Humankind skickat ut den till Sveriges alla högstadie- och gymnasieskolor. Samt lanserat en ny sajt: vadvisarbilden.se. Vadvisarbilden innehåller dels några tester där man får gissa vad olika bilder föreställer. Dels lärarmaterial om hur man kan jobba med bilderna i klassrummet.

Det känns ju som att det ligger helt rätt i tiden med tanke på skolinspektionens senaste rapport (mer om den i ett senare inlägg). Där konstateras det att mer undervisning behövs om hur man tolkar bild och rörlig bild källkritiskt. Dessa medier används allt mer och därför är det viktigt att få öva sig i att tolka och analysera det källkritiskt. För den som vill börja direkt så kommer här några ytterligare tips:

Statens medieråd har mycket material och lärarhandledningar fritt tillgängligt på sin hemsida. De behandlar bland annat propaganda, hur genus porträtteras i bild med mera.

För den som vill arbeta med detta i de lägre årskurserna kan hitta bra material på Mediekompassen, bland annat lektionstipset Bilder som berör.

Vill man istället ha konkreta verktyg för hur man granskar bilder på nätet kan man läsa Lotta Holmströms artikel från Lärarnas tidning som skrevs i samarbete med Viralgranskaren och också länkar till deras steg för steg-video. Den hittar du här.

Hoppas det kan bidra till lite inspiration!

/Sofia Mattsson

Stäng av skärmen och läs en bok!

Den här uppmaningen kommer från två gymnasieelever som tröttnat på att alltför ofta se småbarnsföräldrar upptagna med skärmar istället för att ägna sig åt sina barn. I ett inslag från den 7 februari i år har SVT uppmärksammat eleverna Wiktoria Jaszczuk och Linn Nevrin. I ett påverkansprojekt i skolan har de gjort en kortfilm som heter Stäng av skärmen och läs en bok. Anledningen till att de ville göra filmen var att de märkt, dels hos sig själva men också hört av kompisar att de ibland upplevde det som jobbigt att läsa. De insåg att det är viktigt att börja läsa tidigt för att det ska gå lättare när man blir äldre. Som ett resultat av projektarbetet började de själva läsa högt för barn på fritids vilket gav en mycket positiv respons.

Det är förstås inget nytt att det är viktigt med högläsning. Från den 1 juli 2019 ska högläsning ingå i skolans läroplan. I läroplanen står det att man i undervisningen ska lägga vikt på att läsa, samtala och dramatisera texterna man läser. Att läsmiljön är viktig och att det ska finnas ett stort utbud av böcker på skolan nämns också. Att skolans bibliotek har ändamålsenliga lokaler och är bemannat av en utbildad bibliotekarie kommer förstås att bli ännu viktigare framöver.

Men det är minst lika viktigt att vi läser med våra barn hemma. Att byta skärmtid mot lästid ger varaktigt resultat inte bara för språk, läs- och skrivutveckling utan ger även positiva hälsoeffekter.

Svenska Dagbladet redovisar i en artikel från 23 april 2018 resultatet från en stor studie med namnet Video Interaction Project. Studien gjordes på 675 familjer och man har följt barnen från 0-5 år. I de familjer där man läste godnattsagor med barnen kunde man tydligt se att risken för koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet minskat betydligt jämfört med kontrollgruppen och att de positiva effekterna fanns kvar ända upp i skolåldern.

Barnens biblioteks hemsida finns massor av bra tips på vad man ska tänka på när man läser högt men också tips på bra högläsningsböcker. Sist men inte minst, se den härliga filmen från Göteborgs Stadsbibliotek som heter Vet du om att du kan förändra ditt barns liv

Harriet Runevad

Och vinnarna är……

Två uppmärksammade litteraturpriser har delats ut helt nyligen, Augustpriset och Barnradions bokpris. Augustpriset, som uppkallats efter August Strindberg, instiftades 1989 av Svenska förläggarföreningen. Augustpriset är ett mycket prestigefyllt pris och är ett sätt att säkra kvaliteten på litteratur som ges ut i Sverige. 1994 instiftades även Lilla Augustpriset. Lilla Augustpriset vänder sig till ungdomar mellan 16-20 år. Syftet med priset är att öka ungdomars intresse för att läsa och att skriva egen litteratur.

Barnradions bokpris instiftades 2010 av Sveriges Radio och Utbildningsradion. Juryn består av barn mellan 9-12 år. Juryn väljer ut fem böcker som de läser och sedan diskuterar i en programserie i radio.  Det bästa med priset är att det är barnen själva som väljer och att man kan följa deras diskussioner och resonemang i programmen. Dessa lärorika och roliga samtal kan förstås laddas ner så man kan lyssna och diskutera när man vill.

183215_29701012_o_1  Årets vinnare av Augustpriset i kategorin ”Årets bästa barn- och ungdomsbok” är Gropen av Emma Adbåge. Gropen handlar om en plats, gropen, som barnen älskar att leka i men som de vuxna inte gillar. De vuxna försöker på alla sätt att få barnen att göra något annat men barnen ser till att få som de vill iallafall. Härlig bilderbok för barn 3-6 år som är skriven och illustrerad av Emma Adbåge. Emma Adbåge är en mycket produktiv författare och illustratör och har varit nominerad till Augustpriset flera gånger tidigare.

171887_29706406_o_1Barnradions pris gick till Comedy queen av Jenny Jägerfeld. Jenny, som även är psykolog,  har skrivit flera romaner tidigare och i Comedy queen blandar hon ett mycket allvarligt ämne med humor. Huvudpersonen Sashas mamma har precis begått självmord och vi får följa Sasha på hennes svåra väg framåt. För fram ska hon. Med en blandning av humor och allvar beskriver Jenny Jägerfeld hur Sasha bestämmer sig för att lyckas och hennes mål är att bli en Comedy queen. Passar för läsare från 9 år.

Harriet Runevad

Förskolebarnens litteraturpris

I samband med årets bokmässa kommer Inläsningstjänst, ILT att i samarbete med bokförlagen Alfabeta, Alvina, Berghs, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur, Nypon, Opal och stiftelsen Friends att instifta ett helt nytt pris som kallas Förskolebarnens litteraturpris. Inläsningstjänst, ILT, är ett utbildningsföretag som specialiserat sig på specialpedagogiska verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att få en likvärdig utbildning.

Anledningen till priset är att man vill öka barnens intresse för böcker och lyfta fram betydelsen av de yngre barnens läsning. Forskning visar att ju tidigare och ju mer man läser för barnen desto bättre språkförståelse och större ordförråd får barnen vilket leder till bättre skolresultat. I den reviderade läroplanen för förskolan som tillkännagavs i augusti i år betonas särskilt vikten av högläsning och tidig introduktion av böcker.

Ett 30-tal böcker har valts ut efter olika kriterier som genre, läsålder och ämnen. Man vill att utbudet ska vara av bra kvalitet och så brett och varierat som möjligt. Urvalet har gjorts i samråd mellan en barnbibliotekarie och förskolelärare.

Juryn består av läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagogen Agneta Edwards, representanter från de olika förlagen och Alexandra Blomberg från ILT.

Det finns möjlighet att få tillgång till ILT Inläsningstjänsts digitala bilderbokstjänst Polyglutt (där alla boktitlar finns) i 30 dagar för att använda i sin förskoleverksamhet på biblioteken. Klicka här för att komma till anmälningsformuläret.

Priset ska delas ut på förskolans dag den 17 maj 2019.

Mer information om priset och vilka böcker man kan rösta på finns på ILT:s hemsida

Harriet Runevad