Förskolebarnens litteraturpris

I samband med årets bokmässa kommer Inläsningstjänst, ILT att i samarbete med bokförlagen Alfabeta, Alvina, Berghs, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur, Nypon, Opal och stiftelsen Friends att instifta ett helt nytt pris som kallas Förskolebarnens litteraturpris. Inläsningstjänst, ILT, är ett utbildningsföretag som specialiserat sig på specialpedagogiska verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att få en likvärdig utbildning.

Anledningen till priset är att man vill öka barnens intresse för böcker och lyfta fram betydelsen av de yngre barnens läsning. Forskning visar att ju tidigare och ju mer man läser för barnen desto bättre språkförståelse och större ordförråd får barnen vilket leder till bättre skolresultat. I den reviderade läroplanen för förskolan som tillkännagavs i augusti i år betonas särskilt vikten av högläsning och tidig introduktion av böcker.

Ett 30-tal böcker har valts ut efter olika kriterier som genre, läsålder och ämnen. Man vill att utbudet ska vara av bra kvalitet och så brett och varierat som möjligt. Urvalet har gjorts i samråd mellan en barnbibliotekarie och förskolelärare.

Juryn består av läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagogen Agneta Edwards, representanter från de olika förlagen och Alexandra Blomberg från ILT.

Det finns möjlighet att få tillgång till ILT Inläsningstjänsts digitala bilderbokstjänst Polyglutt (där alla boktitlar finns) i 30 dagar för att använda i sin förskoleverksamhet på biblioteken. Klicka här för att komma till anmälningsformuläret.

Priset ska delas ut på förskolans dag den 17 maj 2019.

Mer information om priset och vilka böcker man kan rösta på finns på ILT:s hemsida

Harriet Runevad

 

 

Annonser

Ny bokserie om källkritik

 

Den välkände barnboksförfattaren Martin Widmark och journalisten och nationelle samordnaren för biblioteksstrategin Erik Fichtelius har gemensamt börjat skriva på en ny bokserie som heter Scoopet. Böckerna vänder sig främst till elever på mellanstadiet och handlar om källkritik. Inte så kul kanske du tänker men faktum är Martin och Erik faktiskt har skrivit en riktigt bra historia som är både lättläst och rolig men som ändå för fram sitt budskap. Källkritik är inget enkelt ämne. Att sortera och värdera information samtidigt som flödet av medier bara ökar ställer numera stora krav på alla internetanvändare.

Boken, som heter, Förstörda bevis handlar om elvaåringarna Hugo och Maryam som blir förtvivlade när de får veta att biblioteket på deras skola måste stänga för att skolan ska spara pengar. Det är kommunalrådet Kurt Rydén som bestämt detta och när barnen protesterar och samlar in namnunderskrifter som de överlämnar till honom blir de utslängda från kommunhuset. Som om detta inte vore nog får de dessutom syn på att Rydén strimlar namnlistorna i dokumentförstöraren.

Efter denna orättvisa behandling bestämmer sig barnen för att starta en nättidning som de kallar Scoopet. Syftet med tidningen är förstås att få politikerna att ändra beslutet och att bibliotekarien ska få jobbet tillbaka. När de ska börja skriva inser de att det är viktigt att det de skriver är sant. Av Johanna, elev i femman, och sin lärare Christina får de hjälp att starta tidningen och lära sig att det är skillnad på nyheter och åsikter. Författarna framför på ett bra och lättförståeligt sätt vikten av att kunna visa att nyheten är sann och kan verifieras med trovärdiga källor.

I slutet av boken finns länkar till Statens medieråd och Mediekompass. Båda vänder sig speciellt till barn och unga men har olika uppdrag. Statens medieråd följer medieutvecklingen och ger råd och vägledning om medier. De har även ett digitalt utbildningsmaterial som heter MIK för mig som riktar sig till unga internetanvändare. För de allra minsta finns Nosa på nätet – ett utbildningsmaterial som består av enkla och roliga övningar och sagoboken Superundersökarna.

Mediekompass, som drivs av flera stora svenska medieföretag och TU – medier i Sverige (tidningsutgivarna) vänder sig främst till pedagoger. På Mediekompass finns förutom lektionstips också en skrivarskola där man lär sig att skriva artiklar och nutidskryss.

Hugo och Maryam lär sig mycket om nyheter och källkritik under tiden som de kämpar för sitt bibliotek. Hur historien slutar? Ja det får ni läsa själva. En fortsättning på boken är redan klar och jag ser fram emot att läsa den och lära mig mer om källkritik.

Harriet Runevad

 

Nytt om skolbibliotek

Från 1 juli 2018 träder flera lagförändringar i kraft som rör skolans läroplaner. Till exempel har rektors ansvar för skolbiblioteken gjorts tydligare. Sedan tidigare är det lag på att det ska finnas ett skolbibliotek på varje skola. Men lagen är luddig och kan tolkas ganska fritt.

Skolorna ska användas som en pedagogisk del i undervisningen och för att klara det krävs det att biblioteken är bemannade av fackutbildad personal, en bibliotekarie. Hur biblioteken ser ut och hur de bemannas skiljer sig dock mycket åt i olika delar av landet. Det finns mycket kvar att jobba på. Faktum är att nästan hälften av alla i elever i Sverige inte har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

2017 sammanställde Cecilia Gärdén en forskningsöversikt där hon bland annat kan konstatera att skolbiblioteken gör skillnad när det gäller elevernas skolresultat och att ett bra samarbete mellan skolans pedagoger och bibliotekarien enbart är positiv. Även Läsdelegationens betänkande, Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället, som lämnades in i slutet av juni fastställer samma sak och menar att det är nödvändigt att bemanna skolbiblioteken och att lärare och bibliotekarier samarbetar eftersom deras olika kompetenser hjälper eleverna att prestera bättre.Läsdelegationens förslag är att alla skolbibliotek bemannas, att folkbiblioteken får resurser till fler läsfrämjande åtgärder och att en satsning på små barns språkutveckling görs genom samarbete med BVC, förskolor och folkbiblioteken. En del av detta görs redan men det behövs fler insatser.

Hur ser då skolbiblioteken ut i vår egen kommun? Alla skolbibliotek är bemannade med 25% bibliotekarietjänst vilket ger oss möjlighet att ha en vettig utlåningsverksamhet men mer tid behövs för läsfrämjande arbete. Tyvärr har vi på senare tid i Varbergs kommun även märkt av en tydlig trend. Varje gång man behöver en extra lokal så är det biblioteket som ska flytta, ofta till mindre och sämre lokaler. Det finns naturligtvis tungt vägande skäl till detta men biblioteket borde värderas högre när man planerar för skolans verksamhet. I dagsläget är det flera skolbibliotek som måste flyttas eller packas ihop och man söker provisoriska lösningar som oftast är ganska dåliga.

Alla är överens om att biblioteken är viktiga och all forskning visar också på att bibliotekens verksamhet gör skillnad.  Ändå väljer skolans ledare ofta bort biblioteken. I den bästa av världar ska biblioteket ha en central plats i skolan och vara bemannad av en utbildad bibliotekarie. Det ska finnas tid för samarbete och planering mellan bibliotekarien och skolans pedagoger där det gemensamma målet är att öka elevernas prestationer. Eleverna ska ha god tillgång till böcker och tillräckligt med tid för att kunna djupdyka i böckernas värld. Vinsterna är många, inte bara för läsutveckling och skolresultat, utan också för att skapa förståelse för vår omvärld och andra människors levnadsvillkor. Sist men inte minst den underbara känslan av att få ta del av ett spännande, roligt eller sorgligt äventyr. Det är inte rätt av oss vuxna att neka våra barn detta…

Harriet Runevad

Lektionsmaterial och boktips inför valet

Detta skolår är faktiskt ett supervalår, ett jättebra tillfälle att jobba extra med källkritik, tycker garanterat alla skolbibliotekarier. Här kommer lite tips på böcker och hemsidor med material att jobba med inför valet i september.

Den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet (VA) har som syfte att främja öppenhet och dialog mellan forskarvärlden och det övriga samhället. Inför valet har de dragit igång en kampanj som heter #hurvetdudet, för att få vetenskaplig kunskap att ta större del i debatten. Kampanjens sida hurvetdudet.se har en del tips på hur man kan arbeta källkritiskt och är värt ett besök, speciellt skolmaterialet och informationsmaterialet. Hela sidan riktar sig dock främst till högstadiet och gymnasiet.

Även Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har material man kan arbeta med inför valet. Det är också i huvudsak riktat till gymnasiet men har listat matnyttiga frågor och mallar man kan använda i sin undervisning. Deras lektionsmaterial är gjord av Jenny Edvardsson, gymnasielärare i Kristianstad och hittas här.

För de lite yngre, år 1-6, finns lektionstips på Mediekompassen.se. De är tyvärr från förra valåret 2014, men vissa kan kanske användas som utgångspunkt i lektionsplanering även i år. Bland annat har den tips på hur man kan prata kring bilder som på något sätt är kopplat till den politiska debatten. Lektionstipsen kan vara lite svåra att söka fram, men direktlänkar hittar ni här och här.

En bok som också tar upp det vetenskapliga förhållningssättet är Emma Frans bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Med tanke på språket rekommenderas den varmt till alla lärare att läsa själva, för att bättre förstå varför vi reagerar som vi gör när vi läser nyheter, och också för att boken tar upp forskningsmetoders konkreta för och nackdelar på ett bra sätt samt ger en inblick i mekanismerna bakom vilka forskningsresultat som når oss. Emma är själv forskare inom medicin och driver twitterkontot Alternativa flashar (@altflashar) för att lyfta vissa forskningsresultat som annars inte skulle fått så mycket uppmärksamhet.

Vill man själv delta i forskning om digital källkritik kan man anmäla sin klass till Nyhetsvärderaren valspecial. Syftet är att få mer kunskap om hur ungas medievärld ser ut veckan före valet. Vilka slags nyheter förekommer? Hur trovärdiga är de? Var delas de? Projektet genomförs av Uppsala universitet, RISE interactive och VA, som nämndes ovan. Men skynda skynda i så fall, anmälan stänger 24e augusti!

tillägg 20180814:

Mobile stories är en plattform där elever kan publicera egna artiklar och öva sig på källkritik genom egna projekt. Till det hör en lärarhandledning för högstadiet och gymnasiet men de jobbar även med att ta fram en för de lägre åldrarna. De som tagit fram Mobile stories har arbetat som journalister och deras fokus ligger på mediekunskap, att man ska få förståelse för hur medier produceras för att kunna bedöma innehållet bättre.

 

/Sofia Mattsson

 

 

 

 

 

 

Sommarlovet närmar sig …

… och då kanske många av er funderar över smarta sätt att hålla igång elevernas läsning trots ledigheten. Men hur gör man? Här kommer två tips:

Legilexi är en stiftelse med målet att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet. De driver en sajt med bland annat lite olika läsövningar, och har även lite olika lovprojekt. På sidan jagharläst.se kan elever recensera böcker de läst under sommaren genom enkla digitala formulär och skicka som e-post till sin lärare. Dels som en kul grej, men också för att kunna vinna upp till 3000 kr i presentkort på böcker till sin klass! Läs mer här.

Om man inte vill få massa mejl under sommaren så kan man ändå tipsa om sommarläsning på Varbergs bibliotek med filialer. Det är en tävling för barn mellan 6 och 18, som går till så här:

• Låna fem böcker på biblioteket.
• När du läst böckerna, fyll i läslistan. Denna kan du hämta på ditt bibliotek eller hämta här.
• Lämna in listan på något av biblioteken i Varberg så är du med i utlottningen av 20 bokpaket!
• Senaste inlämningsdag är 31 augusti.
• Du får läsa vilka böcker du vill, även ljudböcker och faktaböcker, men lämna bara in en lista.

Här kan du läsa mer, eller fråga på närmsta bibliotek. Glöm inte bort att läsa själv också 🙂

Sofia Mattsson

Spelifiering

Spelifiering är ett begrepp som skapats av Tobias Gard. På en föreläsning fick två av mina kollegor ta del av hans kunskaper.Tobias är skolbibliotekarie på två skolbibliotek i Trollhättans kommun. Han brinner verkligen för läsning och han vill att alla elever ska förstå läsningens betydelse. För att uppnå detta använder han olika digitala redskap som smartboards, poddar och spel för att skapa nya sätt att undervisa i läsförståelse.

Tobias ser boksamtalen som en skattjakt. Han menar att det viktigaste verktyget för att skapa läsförståelse är att diskutera kring det eleven läst. Det är först när man pratar om det man läst som texten kan få ett innehåll. Han gör enkla spel som går ut på att lösa ett problem eller svara på frågor till böckerna han läser.

Han börjar lektionen med att förklara ord och uttryck som han tror är svåra för eleverna att förstå. Sedan läser han högt ur boken och därefter spelar de spelet. För att klara frågorna måste de diskutera vad läst och försöka komma fram till lösningen som till exempel kan vara ett lösenord för att öppna en port. På så sätt kommer man vidare i boken.

Eleverna älskar högläsningen och spelen och läsundervisningen blir precis så lustfylld och spännande som Tobias vill att den ska vara. Han ser positiva resultat och att i stort sett alla elever han jobbar med lär sig att diskutera texter de läst. Dessutom har han märkt att intresset för att läsa och låna böcker har ökat.

Mina kollegor som lyssnat på Tobias var mycket entusiastiska efter föreläsningen och själv blir jag mycket inspirerad och sugen på att prova att göra egna spel framöver.

För den som vågar har Tobias en podcast som heter Död mans pod där han läser skräckhistorier. Mer om Tobias Gard finns här. Har har även en egen facebooksida.

Harriet Runevad

 

Sbi:s Bokprovning 2018

Så var det åter dags för Svenska barnboksinstitutets (Sbi) årliga Bokprovning. I Bokprovningen granskar Sbi den utgivning av barn- och ungdomsböcker som kom under 2017. Det görs ingen bedömning av böckernas kvalitet, vill man ha det får man vända sig till recensioner i dagstidningar eller annat. I Bokprovningen vill man se till hela utgivningen och bredden i den, bl.a. kunna lyfta fram om det finns trender bland böckerna som skrivs för barn och ungdom.

 

Under 2017 gavs det ut 2 532 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Föregående år gavs det ut 2 414 titlar. Ökningen ligger på ca 5 % från föregående år. Vad är det som gör att utgivningen inom barn- och ungdomslitteratur fortsätter öka? En av de främsta orsakerna genom åren är den tekniska utvecklingen som ger möjligheter till många nya utgivare. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker stiger också och det kan troligtvis kopplas till PISA-rapporten som kom 2012, vilket har fört med sig ett förnyat intresse för barns läsning.

 

Under 2016 var det inkludering som var trenden bland böckernas innehåll. Tendenserna för 2017 gäller fortfarande inkludering kopplat till de aktuella samhälleliga problem och idéer som vi har runt omkring oss i det dagliga livet. Det övergripande temat är att litteraturen för barn och ungdom handlar om hur den förhåller sig till och uttalar sig om vår egen tid på olika sätt. De motiv som dyker upp i böckerna är politik och främlingsfientlighet, aktivism och veganism, sexualitet och könsuttryck, nättrakasserier och sexuella övergrepp. Engagemanget för samhället speglas på ett tydligt och aktuellt sätt, där det många gånger uppmuntras till ett inkluderande synsätt och att majoritetsnormen utmanas. Det finns en vilja bland författarna att ifrågasätta och peka på sådant som de vill förändra i samhället.

 

Det har även visat sig att skogen har en central roll i många av böckernas handling, både som plats och som symbol. Den kan stå som symbol för självförverkligande, läkning, förändring och att ta steget in i vuxenvärlden, men den kan även fungera som ett hot där människan har gjort slut på jordens resurser.

 

Andra saker man kan läsa om i rapporten är att den svenska utgivningen är den som dominerar. Översättningarna kommer mer och mer från den västerländska delen av världen och den geografiska spridningen varifrån översättningarna kommer ifrån fortsätter att minska. De kategorier som ökar, förutom bilderböckerna, är faktaböcker, mellanåldersböcker och dramatik.

 

Till slut nämner jag även att det är de kvinnliga upphovspersonerna som är i majoritet, vilket det har varit under ett par år. Detta gäller speciellt ungdomsböckerna där även huvudpersonerna oftast är kvinnliga.

 

Är man intresserad av att läsa mer om bl.a. olika kategorier och statistik så hittar man hela rapporten här!

 

Christina Viklund