Läsupplevelse och bildning

Det skrivs mycket om läsning och om hur vi vuxna på bästa sätt lär våra barn att läsa och uppleva den som lustfylld. Alla som älskar att läsa vet att läsning är starkt förknippad med känslor och att det är fantastiskt att kunna läsa och leva sig in i en berättelse. Nu är det också vetenskapligt undersökt. Djamila Fatheddine konstaterar i sin doktorsavhandling Den kroppsliga läsningen – bildningsperspektiv på litteraturundervisning att läslust skapas genom kroppsliga förnimmelser.

Djamila Fatheddine ville undersöka om grundskolans styrdokument stämmer överens med hur barn skapar läsidentitet. Studien består av fyra olika delstudier där hon undersöker barns läsning ur olika perspektiv med fokus på den kroppsliga upplevelsen. Om man kan leva sig in i en berättelse kan förståelsen för omvärlden ökas. Flera av eleverna hon intervjuat säger också att läsplatsen ofta är en förutsättning för att läsupplevelsen ska bli bra.  Därför är det viktigt att det finns bekväma läsplatser i skolan som tilltalar barnen.  I avhandlingen framgår det också att vi vuxna har en viktig roll genom att vara bra förebilder och visa att vi uppskattar att läsa.

Djamila menar i sin avhandling att styrdokument och strategier förstås behövs men att fokus mot det formella i texterna tagit överhand och att man ofta glömmer bort elevernas läsupplevelse. Kanske beror det på de larmrapporter som kommit de senaste åren men också att det är lättare att mäta kunskapen i hur man tolkar strukturer i texter än den känslomässiga tolkningen.

Fokus på läsupplevelsen är nödvändigt och måste finnas med för att barnen ska kunna ta till sig texter, förstå dem och bilda sig en uppfattning om omvärlden. Att få berätta om det man läst utan krav på att analysera texten kan vara befriande men också utvecklande och en väg till bildning.

Förhoppningsvis kan man med enkla medel skapa bra miljöer som inbjuder till läsning. Om man dessutom är medveten om sambandet mellan upplevelser och bildning borde ommöbleringen i klassrummen gå lättare. Sist men inte minst, vi måste själva visa att vi älskar att läsa!

Här kan du läsa Djamilas doktorsavhandling i sin helhet

Harriet Runevad

Annonser

Stäng av skärmen och läs en bok!

Den här uppmaningen kommer från två gymnasieelever som tröttnat på att alltför ofta se småbarnsföräldrar upptagna med skärmar istället för att ägna sig åt sina barn. I ett inslag från den 7 februari i år har SVT uppmärksammat eleverna Wiktoria Jaszczuk och Linn Nevrin. I ett påverkansprojekt i skolan har de gjort en kortfilm som heter Stäng av skärmen och läs en bok. Anledningen till att de ville göra filmen var att de märkt, dels hos sig själva men också hört av kompisar att de ibland upplevde det som jobbigt att läsa. De insåg att det är viktigt att börja läsa tidigt för att det ska gå lättare när man blir äldre. Som ett resultat av projektarbetet började de själva läsa högt för barn på fritids vilket gav en mycket positiv respons.

Det är förstås inget nytt att det är viktigt med högläsning. Från den 1 juli 2019 ska högläsning ingå i skolans läroplan. I läroplanen står det att man i undervisningen ska lägga vikt på att läsa, samtala och dramatisera texterna man läser. Att läsmiljön är viktig och att det ska finnas ett stort utbud av böcker på skolan nämns också. Att skolans bibliotek har ändamålsenliga lokaler och är bemannat av en utbildad bibliotekarie kommer förstås att bli ännu viktigare framöver.

Men det är minst lika viktigt att vi läser med våra barn hemma. Att byta skärmtid mot lästid ger varaktigt resultat inte bara för språk, läs- och skrivutveckling utan ger även positiva hälsoeffekter.

Svenska Dagbladet redovisar i en artikel från 23 april 2018 resultatet från en stor studie med namnet Video Interaction Project. Studien gjordes på 675 familjer och man har följt barnen från 0-5 år. I de familjer där man läste godnattsagor med barnen kunde man tydligt se att risken för koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet minskat betydligt jämfört med kontrollgruppen och att de positiva effekterna fanns kvar ända upp i skolåldern.

Barnens biblioteks hemsida finns massor av bra tips på vad man ska tänka på när man läser högt men också tips på bra högläsningsböcker. Sist men inte minst, se den härliga filmen från Göteborgs Stadsbibliotek som heter Vet du om att du kan förändra ditt barns liv

Harriet Runevad

Förskolebarnens litteraturpris

I samband med årets bokmässa kommer Inläsningstjänst, ILT att i samarbete med bokförlagen Alfabeta, Alvina, Berghs, Bonnier Carlsen, Natur & Kultur, Nypon, Opal och stiftelsen Friends att instifta ett helt nytt pris som kallas Förskolebarnens litteraturpris. Inläsningstjänst, ILT, är ett utbildningsföretag som specialiserat sig på specialpedagogiska verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att alla elever ska ha möjlighet att få en likvärdig utbildning.

Anledningen till priset är att man vill öka barnens intresse för böcker och lyfta fram betydelsen av de yngre barnens läsning. Forskning visar att ju tidigare och ju mer man läser för barnen desto bättre språkförståelse och större ordförråd får barnen vilket leder till bättre skolresultat. I den reviderade läroplanen för förskolan som tillkännagavs i augusti i år betonas särskilt vikten av högläsning och tidig introduktion av böcker.

Ett 30-tal böcker har valts ut efter olika kriterier som genre, läsålder och ämnen. Man vill att utbudet ska vara av bra kvalitet och så brett och varierat som möjligt. Urvalet har gjorts i samråd mellan en barnbibliotekarie och förskolelärare.

Juryn består av läsambassadör Johan Anderblad, litteraturpedagogen Agneta Edwards, representanter från de olika förlagen och Alexandra Blomberg från ILT.

Det finns möjlighet att få tillgång till ILT Inläsningstjänsts digitala bilderbokstjänst Polyglutt (där alla boktitlar finns) i 30 dagar för att använda i sin förskoleverksamhet på biblioteken. Klicka här för att komma till anmälningsformuläret.

Priset ska delas ut på förskolans dag den 17 maj 2019.

Mer information om priset och vilka böcker man kan rösta på finns på ILT:s hemsida

Harriet Runevad

 

 

Sommarlovet närmar sig …

… och då kanske många av er funderar över smarta sätt att hålla igång elevernas läsning trots ledigheten. Men hur gör man? Här kommer två tips:

Legilexi är en stiftelse med målet att alla barn ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet. De driver en sajt med bland annat lite olika läsövningar, och har även lite olika lovprojekt. På sidan jagharläst.se kan elever recensera böcker de läst under sommaren genom enkla digitala formulär och skicka som e-post till sin lärare. Dels som en kul grej, men också för att kunna vinna upp till 3000 kr i presentkort på böcker till sin klass! Läs mer här.

Om man inte vill få massa mejl under sommaren så kan man ändå tipsa om sommarläsning på Varbergs bibliotek med filialer. Det är en tävling för barn mellan 6 och 18, som går till så här:

• Låna fem böcker på biblioteket.
• När du läst böckerna, fyll i läslistan. Denna kan du hämta på ditt bibliotek eller hämta här.
• Lämna in listan på något av biblioteken i Varberg så är du med i utlottningen av 20 bokpaket!
• Senaste inlämningsdag är 31 augusti.
• Du får läsa vilka böcker du vill, även ljudböcker och faktaböcker, men lämna bara in en lista.

Här kan du läsa mer, eller fråga på närmsta bibliotek. Glöm inte bort att läsa själv också 🙂

Sofia Mattsson

Spelifiering

cec584e1-82de-4a01-9b35-99f67cb1ab2c

Spelifiering är ett begrepp som skapats av Tobias Gard. På en föreläsning fick två av mina kollegor ta del av hans kunskaper.Tobias är skolbibliotekarie på två skolbibliotek i Trollhättans kommun. Han brinner verkligen för läsning och han vill att alla elever ska förstå läsningens betydelse. För att uppnå detta använder han olika digitala redskap som smartboards, poddar och spel för att skapa nya sätt att undervisa i läsförståelse.

Tobias ser boksamtalen som en skattjakt. Han menar att det viktigaste verktyget för att skapa läsförståelse är att diskutera kring det eleven läst. Det är först när man pratar om det man läst som texten kan få ett innehåll. Han gör enkla spel som går ut på att lösa ett problem eller svara på frågor till böckerna han läser.

Han börjar lektionen med att förklara ord och uttryck som han tror är svåra för eleverna att förstå. Sedan läser han högt ur boken och därefter spelar de spelet. För att klara frågorna måste de diskutera vad läst och försöka komma fram till lösningen som till exempel kan vara ett lösenord för att öppna en port. På så sätt kommer man vidare i boken.

Eleverna älskar högläsningen och spelen och läsundervisningen blir precis så lustfylld och spännande som Tobias vill att den ska vara. Han ser positiva resultat och att i stort sett alla elever han jobbar med lär sig att diskutera texter de läst. Dessutom har han märkt att intresset för att läsa och låna böcker har ökat.

Mina kollegor som lyssnat på Tobias var mycket entusiastiska efter föreläsningen och själv blir jag mycket inspirerad och sugen på att prova att göra egna spel framöver.

För den som vågar har Tobias en podcast som heter Död mans pod där han läser skräckhistorier. Mer om Tobias Gard finns här. Har har även en egen facebooksida.

Harriet Runevad

 

Sbi:s Bokprovning 2018

Så var det åter dags för Svenska barnboksinstitutets (Sbi) årliga Bokprovning. I Bokprovningen granskar Sbi den utgivning av barn- och ungdomsböcker som kom under 2017. Det görs ingen bedömning av böckernas kvalitet, vill man ha det får man vända sig till recensioner i dagstidningar eller annat. I Bokprovningen vill man se till hela utgivningen och bredden i den, bl.a. kunna lyfta fram om det finns trender bland böckerna som skrivs för barn och ungdom.

 

Under 2017 gavs det ut 2 532 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Föregående år gavs det ut 2 414 titlar. Ökningen ligger på ca 5 % från föregående år. Vad är det som gör att utgivningen inom barn- och ungdomslitteratur fortsätter öka? En av de främsta orsakerna genom åren är den tekniska utvecklingen som ger möjligheter till många nya utgivare. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker stiger också och det kan troligtvis kopplas till PISA-rapporten som kom 2012, vilket har fört med sig ett förnyat intresse för barns läsning.

 

Under 2016 var det inkludering som var trenden bland böckernas innehåll. Tendenserna för 2017 gäller fortfarande inkludering kopplat till de aktuella samhälleliga problem och idéer som vi har runt omkring oss i det dagliga livet. Det övergripande temat är att litteraturen för barn och ungdom handlar om hur den förhåller sig till och uttalar sig om vår egen tid på olika sätt. De motiv som dyker upp i böckerna är politik och främlingsfientlighet, aktivism och veganism, sexualitet och könsuttryck, nättrakasserier och sexuella övergrepp. Engagemanget för samhället speglas på ett tydligt och aktuellt sätt, där det många gånger uppmuntras till ett inkluderande synsätt och att majoritetsnormen utmanas. Det finns en vilja bland författarna att ifrågasätta och peka på sådant som de vill förändra i samhället.

 

Det har även visat sig att skogen har en central roll i många av böckernas handling, både som plats och som symbol. Den kan stå som symbol för självförverkligande, läkning, förändring och att ta steget in i vuxenvärlden, men den kan även fungera som ett hot där människan har gjort slut på jordens resurser.

 

Andra saker man kan läsa om i rapporten är att den svenska utgivningen är den som dominerar. Översättningarna kommer mer och mer från den västerländska delen av världen och den geografiska spridningen varifrån översättningarna kommer ifrån fortsätter att minska. De kategorier som ökar, förutom bilderböckerna, är faktaböcker, mellanåldersböcker och dramatik.

 

Till slut nämner jag även att det är de kvinnliga upphovspersonerna som är i majoritet, vilket det har varit under ett par år. Detta gäller speciellt ungdomsböckerna där även huvudpersonerna oftast är kvinnliga.

 

Är man intresserad av att läsa mer om bl.a. olika kategorier och statistik så hittar man hela rapporten här!

 

Christina Viklund

Bokprovning Åk 3 på Mariedal

20180213_122528816_iOS

Smaken är som bekant delad och att välja bok kan ibland uppfattas som ett stort och hinder för eleverna att komma förbi. De senaste veckorna har jag därför provat att ha bokprovningar med eleverna i åk 3. Det finns förstås flera sätt att ge eleverna inspiration och att ha regelbundna bokprovningar är ett av dem.

Syftet med bokprovning är att försöka träna eleverna på att inte döma en bok enbart på hur framsidan ser ut. Övningen går till så att eleverna, som sitter i smågrupper, får en hög med böcker framför sig och ett kort frågeformulär. Böckerna är slumpvis utvalda av mig men de flesta är sådana som de förmodligen inte skulle valt i vanliga fall.

Provningen börjar med att man tittar på framsidan och därefter svarar på frågan om de gillar framsidan. Därefter läser de bokens baksida och markerar i formuläret om de gillar boken eller inte. Slutligen läser de 2 till 3 sidor i boken och bestämmer sedan de om de vill läsa boken eller inte. De ska även helt kort skriva ner varför eller varför inte de vill läsa boken.

Övningen uppfattades som ganska enkel av eleverna och jag är imponerad av att de verkligen gav böckerna en chans. Det var också ganska många av eleverna som valde att låna av de böcker de provat. Jag fick även intrycket av att de tyckte att det var skönt att få läsa i lugn och ro då tiden i biblioteket när de ska låna ibland är knapp.

Jag tycker att bokprovning är ett bra sätt för eleverna att lära sig välja en bok som passar just för dem. Då är chansen mycket större att de gillar boken de valt och att de fortsätter att läsa då de förhoppningsvis upptäckt vilken typ av böcker som tilltalar dem mest eller att dem till och med upptäcker en ny genre.

Harriet Runevad